Artiklar
Då de är mycket mindre till storleken än fastlandshästar undrar många ofta varför islandshästar klassas som hästar och inte ponnys. Svaret är att ingen riktigt vet; kanske beror det på att det inte finns ett ord för ponny på isländska, kanske för att ryttarna oftast är vuxna medan ponnyryttare ofta är barn. Dessa unika, ulliga hästar landade på Islands vulkaniska mark för nästan 1200 år sedan när folk från Norge, Irland och andra länder invandrade till Island med sina tåligaste djur. Sen dess har de utvecklat ett säreget utseende och en kropp som skiljer sig från fastlandshästar: de är mindre och lättare, med tjockare päls och en utpräglad uthållighet. De skiljer sig även från andra hästar till sinnet, berättar Julie Christiansen, tävlingsryttare och internationellt känd tränare av islandshästar:
– Islandshästar är smartare och mycket, mycket envisare. På de viset är de kanske lite lika ponnys till sättet. Samma envishet, men mycket klokare. När man jobbar med islandshästar måste man se till att jobba med huvudet, både ditt eget och deras. Du når dem bäst via huvudet, och du måste vara minst lika envis som de är.
Julia är inte bara en internationellt erkänd ryttare och tränare av islandshästar, utan hon hjälper även köpare att hitta rätt häst till rätt ändamål, vare sig det är hobbyridning eller tävling.
– Jag tittar inte så mycket på muskler, kondition eller kropp när jag väljer hästar. Jag tittar främst på deras sinnen och personligheter. Vill de jobba med dig? Vill de tränas och samarbeta? Efter mina år i branschen har jag utvecklat en bra instinkt för de hästar som kan utvecklas. Jag tittar på deras sinne, arbetsvilja och temperament. De får inte vara för eldiga; hellre en lugnare häst som vill jobba med dig. Jag tittar även på hur de gör grundgångarter såsom tölt och gång.
Även om Julie vunnit många tävlingar med sina hästar tränar hon dem inte bara till att vinna tävlingar. Men om man vill tävla med sin häst och ha en chans att vinna är det viktigt att planera sin träning, och ha en långsiktig plan.
– Islandshästar kan inte hålla högt tempo på höga nivåer under lång tid, så när man tränar är det viktigt att planera när man vill att hästen ska vara på topp. Alltså vilken tid på året, kanske en månad, då hästen ska vara i bäst form. Sedan lägger man upp schemat så att hästen är på topp just när du har tävlingen du vill satsa på. Rid för att utbilda, inte för att vinna! Viktigt att du och hästen känner att ni utvecklas tillsammans, och att hästen vill jobba med dig och inte känner sig tvingad. Då kommer den kända envisheten fram. Det är även av yttersta vikt att variera träningsformer, säger Julie och fortsätter:
– En av de bästa sakerna med islandshästar är att de är så varierade. Man kan lika gärna rida dem ute i skogen till en picknick som man kan tävla med dem. De kan även stå i hagen eller stallet utan att ridas under långa perioder, och när du sen börjar träna med dem igen behöver du ingen ny lång uppstartsperiod. Faktum är att de ofta minns vad de lärt sig bättre efter en paus än vad de gjorde före avbrottet.
Just pauser menar Julie är otroligt viktigt för islandshästar. Det är så de levt genom århundraden, då de varit mycket mindre aktiva under vinterhalvåret. I deras originalmiljö var det helt enkelt för kallt och snöigt för hästarna att kunna utföra mycket arbete under vintrarna. Då är de fokuserade på att överleva till varmare tider.
– Särskilt när de är unga, upp till sju år, behöver de en ordentlig paus och gärna många pauser när du tränar dem. Annars kommer de inte vilja samarbeta med dig. Det är viktigt att hålla dem stimulerade, särskilt mentalt då de har ett väldigt aktivt och utvecklat sinne. När de är äldre behöver du inte ha lika lång paus; för långa pauser kan till och med leda till stelhet hos äldre hästar. Då kan du gärna rida och jobba med dem även under vinterhalvåret, men spara de jobbigare aktiviteterna till varmare årstider, råder Julie.
Islandshästar är genetiskt unika då de anpassat sig specifikt för att leva på Islands karga landskap. När de förflyttas från Island till andra länder, och även om de fötts upp utanför Island, har islandshästar en serie besvär som är unika för dem. Ett vanligt problem är exempelvis sommareksem, som uppstår under den varma delen av halvåret när hästarna är ute och betar oftare.
– Personligen brukar jag inte ha så mycket problem med sommareksem, för jag är så återhållsam i utfodringen av mina islandshästar. Problemet uppstår när de förflyttas från exempelvis Island till Danmark och äter gräset här, det är så mycket starkare och näringsrikare. Systemet får en chock! Ju mer gräs de äter, desto värre blir problemet. Därför är jag försiktig med att låta dem beta för mycket fritt, och när jag tagit in en ny häst ger jag dem alltid dospåsar av OnlyGoodHorse i två månader. Det brukar förhindra att problemet uppstår, berättar Julie och fortsätter:
– Det funkar även mot problem med magen som de ofta får av flytt och förändring i kost. OnlyGoodHorse förbättrar deras allmäntillstånd. Vi använder det inte bara under sommarhalvåret och efter flytt, utan även på vintern mot fällning och klåda. Även där gör det att hästarna mår bättre. En häst som mår bra i magen presterar bättre, och så fort jag märker att en häst är lite hängig kör jag på OnlyGoodHorse under en tid, tills magen och de andra symtomen avtagit.
Julie tror att åsikten kring islandshästar, att de på något vis skulle vara underlägsna de större fastlandshästarna, håller på att förändras.
– Jag tror att fler och fler ryttare kommer att se charmen med en häst som har mycket personlighet. Det är därför fler och fler börjar rida och arbeta med islandshästar, för det är så roligt att jobba med huvudet. Både ditt eget och hästens. De lever också ofta längre än andra hästar, ofta till cirka 30 år. Min sons första häst, Sprettur, är som en vän för honom. Omhändertagande och lekkamrat på samma gång. Många av mina bästa minnen är från när vi ridit ut i skogen tillsammans. Islandshästar är verkligen hästar med både hjärta och hjärna!
Nyckelord:
Islandshästar
,11
mars